När jag tittar på Liam så känner jag en viss känsla inom mig.
Han är så liten och skör och riktigt osäker på sig själv och allt runtomkring. Man vill förklara för honom att det inte är farligt och vara en stöttepelare. Och man riktigt ser på honom att han vill så väl, men förstår inte riktigt, och då blir han osäker, och upplevs som att han inte lyssnar.
Men det blir bättre och bättre, och han är så snäll och go min skruttvalp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar